Ormarna utvecklades på jorden för ca 150-100 miljoner år sedan och det finns idag omkring 3000 olika arter. Kungspyton är den minsta sorten av pytonormar och blir ca 110-150cm lång till skillnad från Nätpyton, den längsta av alla ormar, som blir ca 10m lång. Kungspyton lever i centrala och västra afrika där de lever på marken och under jord på savannen. De är kvällsaktiva och för att kunna jaga i mörkret har de värmegropar på båda sidor av nosen för att känna av infraröd strålning från sina bytesdjur. De är inte giftiga utan dödar sitt byte genom att krama och kväva det. De tar mestadels små däggdjur och fåglar som de sedan sväljer hela tack vare att de har lösa käkhalvor som gör att de kan vidga sitt gap.
Kungspyton hotas av jakten för sitt skinn samt infångandet av vilda ormar för försäljning som husdjur. Arten omfattas av cites appendix II vilket innebär att individer för försäljning måste ha gällande citesintyg för att handel och innehav ska vara laglig.
CITES B
Vetenskapligt namn | python regius |
Storlek | 100-150 cm |
Föda | gnagare och andra mindre djur |
Dräktighetstid | ruvar i över tre månader |
Antal ungar | 4-10 ägg i ett bo |
Livslängd | 20-30 år |
Livsmiljö | savann, kalhyggen och öppna marker |
Utbredning | centrala och västra afrika |
Klass | Reptiler |
Ordning | Fjällbärande kräldjur |
Familj | Pytonormar |
Art | python regius |