Hos oss på Parken Zoo händer alltid något roligt. Följ med bakom kulisserna och se hur arbetet går till.
2 februari 2017
Inte mindre än 4 nya små lejonungar busar omkring inne i lejonkulan med sin mamma Ishara på Parken Zoo i Eskilstuna. Ungarna, två honor och två hanar, föddes den 27 november 2016 och är snart stora nog att hänga med i de äldre lejonungarna Sunga och Narmadas tempo. Ungarna är ett viktigt tillskott till det bevarandeavelsprogram som finns för den hotade arten.
På Parken Zoo i Eskilstuna finns den enda lejonfamiljen i Sverige av den asiatiska underarten, asiatiskt lejon. I somras fick först Parken Zoo´s yngsta avelshona Chanda två ungar, nu har vi glädjen att meddela att även Chandas mamma Ishara har fått inte mindre än fyra stycken ungar. Ungarna föddes den 27 november 2016 och efter könsbestämning kunde vi konstatera att det är två hanar och två honor i kullen. Detta gör att vår lilla flock nu består av 9 individer. Det kommer minst sagt bli full fart i lejonhägnet under säsong 2017 säger Julia Johnsson som är rovdjursskötare och har varit med sen lejonungarna föddes. –Det är alltid roligt med djurungar, just nu känns det extra bra då det är så många ungar och de ser ut att må bra, vi har precis börjat släppa ut dem ur sin lejonkula en stund på dagen och de ser ut att trivas fortsätter Julia
Till påsk så har alla lejonintresserade möjlighet att få komma och titta på den stora familjen, då har parken lite smygpremiär för säsongen. Stor säsongspremiär blir det söndag den 7 maj!
Lejonen är det enda kattdjuret som lever i flock och där vuxna honor och hanar ser olika ut. De asiatiska lejonen är något mindre än de afrikanske lejonen och hanarnas man växer ner längre längst armbågarna. Det finns bara ca 500 individer av det asiatiska lejonet kvar i det vilda, vilket tack och lov är en ökning från inventeringen 2005 då det fanns uppskattningsvis 350 individer. Det låga individantalet och hotet mot deras miljö och art, i kombination med att de idag bara finns i ett område, gör att de räknas som starkt hotade enligt IUCN:s rödlista. Planer finns för att flytta individer till andra områden där de tidigare funnits för att öka deras chanser till fortsatt återhämtning och mindre sårbarhet.
De fyra ungarna har fått namnen Cambay (efter ett gammalt furstendömme i den indiska delstaten Gujarat), Sasan (efter ett område i naturreservatet Gir), Sher (som betyder lejon på hindi) och Sinha (som betyder lejon på gujarati). Namnen har alla en indisk anknytning då det är det enda landet där dessa lejon finns i idag. Då lejon stannar i sin flock i nästan 2 år så får vi njuta av dem länge än. Men redan nu registreras ungarna in i ett register för att bästa tänkbara hem ska hittas inom artens bevarandeavelsprogram. Bland annat Chandas syskon Gir och Khana, födda 2011, har tidigare flyttat från Parken Zoo till Cotswold respektive Jerusalem.
Kontakt:
Julia Johnsson 073-8671944, djurvårdare, avdelningen för rovdjur
Linn Lagerström 0702-48 41 87 zoolog
20 januari 2017
Klicka här så får du all information om vilka tjänster som går att söka och hur du går tillväga:
7 december 2016
Visste du att man tror att en gren av rovdinosaurierna utvecklade flygförmåga och blev med tiden fåglar? Så de fåglar vi har idag kan man säga är nu levande former av arkosaurier.
Flamingos kan vada i relativt djupa vatten och det händer att de simmar. De intar föda med hela huvudet och delar av halsen under vattenytan. Genom att trampa upp lera med fötterna och pumpa ut vatten från munnen stannar födan kvar i den specialiserade näbben, medan vattnet silas ut.
Boet som flamingorna lägger sitt ägg i ser lite speciellt ut- det är kupigt, lite vulkanliknande med en grop på toppen där de sedan lägger ägget. Det ruvas sedan i cirka en månad. Efter ungefär en vecka samlas alla ungarna från omkringliggande bon ihop och det blir som ett stort dagis med flamingofåglar. Föräldrarna kan dock fortfarande urskilja sin unge från de andra.
De har också ett litet speciellt sätt att föda upp sina ungar på jämfört med de flesta andra fåglar. De ger sina ungar krävmjölk, som är ett ostliknande sekret som utsöndras i krävan. Det är mycket protein- och fettrikt och fördelen med att mata på detta sätt är att föräldrarna inte behöver lämna boet för att skaffa mat till sina ungar under den första veckan
30 november 2016
I början av september var SVT här hos oss och spelade in några avsnitt till sin serie ”Djur med Julia” som skulle sänder sin 4e säsong nu under vintern. Det var en spännande vecka som det alltid blir när det är just djuren som agerar skådespelare. Det blir liksom inte alltid som man har tänkt sig… Säsongen har startat och sänds på söndagar klockan 07.05 i barnkanalen. Avsnitten finns även på SVT Play och du hittar dem här.
23 november 2016
Reptilavdelningen har fått tillskott i form av fyra stycken ursöta små noshornsleguansungar. Föräldrarna är Gisela och Bristol och det är första gången vi lyckas få fertila ägg från paret. Efter det att Gisela lagt äggen plockade vi försiktigt in dem i en kläckare där de har legat tills de nu kläcktes. Noshornsleguanerna är mycket territoriella och hanarna har revir som de vaktar. De sover och söker skydd i skrevor och grottor, men de är även rätt bra på att klättra- högre träd och stenar används som utkiks- och solplatser.
Noshornsleguanerna klassas som sårbara på IUCN´s röda lista och finns på öarna Hispaniola, Dominikanska republiken och Haiti. De minskar i antal bland annat på grund av skogsavverkning, att deras livsmiljö försvinner och att de blir skadade eller uppätna av tamhundar, katter och grisar.
Både på Haiti och i Dominikanska republiken är befolkningen i områdena där noshornsleguanerna bor mycket fattig och skogen är en viktig inkomstkälla. I Dominikanska republiken har ca 35% av noshornsleguanens habitat försvunnit och 75% av det resterande är hotat. Båda dessa siffor är ännu högre för Haiti.
Vi har också fått en gullig liten rödbukad vändhalssköldpadda som är knappt lika stor som en femkrona! Föräldrarna till denna lilla plutt hittar ni i dammen inne hos komodovaranerna. Detta är en så kallad vändhalssköldpadda- den drar inte in halsen i skalet, utan viker den istället åt sidan. Det finns ca 60 arter av vändhalssköldpaddor (pleurodira) och dessa sköldpaddor är de som utvecklades först i evolutionen. Gömhalssköldpaddor (cryptodira) utvecklades senare och är den underordning som det finns flest arter av idag (ca 200 st).
16 november 2016
Visste du att sandkatterna har päls under trampdynorna och klarar av både höga och låga temperaturer? I förra veckan var de ute och busade i snön och kanske tycker de att det är lite tråkigt att den har töat bort nu. Vad tycker du?
19 oktober 2016
Djurparkerna arbetar mycket med bevarande och rekreation, men ett annat område som också är av stor betydelse är djurparkernas roll inom området forskning och utbildning. Till Parken Zoo kommer det många skolklasser och vi undervisar allt från barn i förskoleåldern till vuxna på universitetsnivå. Vi har bland annat konceptet Eco Friends där eleverna få lära sig om miljö och hur våra val kan hänga ihop med de hotade djuren på andra sidan jorden. Vi samarbetar också med naturbruksskolor runt om i Sverige, både genom att fungera som en APL- plats där eleverna få lära sig hur arbetet i en djurpark går till, och även genom att hålla kurser och utbildningar på plats.
En av våra samarbetspartners är SLU Uppsala som nyligen hade två av sina studenter från Etologi -och djurskyddsprogrammet här för att studera och skriva sina studentarbeten. Den ena studenten, Evelina studerade jaguarernas beteende och hägnutnyttjande. Den andra studenten Elin, studerade de röda pandornas hägnutnyttjande och sociala beteenden. Att studera djurs beteende i djurparker kan bland annat hjälpa oss att utveckla hägn och lära oss hur vi ska arbeta för att få djuren att trivas så bra som möjligt. Det kan även ligga som en grund till studier av vilda populationer och in-situ arbete.
16 oktober 2016
Visste du att vi faktiskt har ett monster på riktigt i Parken? Gilaödlan brukar även kallas för gilamonster och det är antagligen för att den är en av de få arter av ödlor som faktiskt är giftiga. Star som hon heter, beter sig dock inte direkt monsterlikt utan är faktiskt väldigt lugn och snäll. Vill du se henne så är du välkommen till Parken när vi har öppet under Halloween 29/10-6/11. Hon finns i sitt terrarium i spindelapshuset. Ett tips är att titta in i det lilla fönstret i väggen där hon gärna ligger och myser.
6 oktober 2016
På djurparker jobbar man framför allt med djur på plats genom att informera om dem för våra besökare och följare samt genom att jobba tillsammans med andra djurparker i så kallade bevarandeavelsprogram. Detta arbete kallas ex citu vilket syftar till att djuren befinner sig på annan plats. Ibland kommer vi dock i kontakt med så kallade in situ arbeten, där djuren är på plats i det vilda i sin naturliga miljö. Dessa samarbeten är otroligt viktiga för båda parter och det är just genom samarbeten vi har en möjlighet att komma tillrätta med hoten som idag ligger till grund för arternas minskning.
Projektet Programa Amigas da Onca som är en del av den brasilianska forskar- och bevarandeorganisationen Pro Carnivoros är just ett sådant in situ arbete. Claudia Campos, som är doktor i biologi, leder projektet som syftar till att ta reda på mer om Jaguarer och pumors vandringsvägar, revir och levnadssett. De har bland annat jobbat med kamerafällor och hjälpt lokalbefolkning att bygga rovdjurssäkra inhägnader för tamdjur.
Projektet är baserat i Petrolina i Caatinga-biomen. Platsen där de jobbar i ligger fyra-fem timmars bilfärd sydväst om Petrolina, i ett område som kallas Boqueirão da Onça. Det är ett bergigt, torrt och förvånansvärt vilt område som är cirka 2-3 000 kvadratkilometer stort. Området är glesbefolkat, torrt och hela Caatinga-biomen tillhör Brasiliens fattigaste. Området är beklätt med låga träd, buskar och kaktusar och i vissa områden finns träd som är gröna året runt. I projektområdet finns en av de sista resterna av en jaguarpopulation kvar. Den finns där då området är svårtillgängligt och bergigt. Därför är det viktigt att den skyddas och kan tillåtas växa för att sprida sig till närliggande områden. Det är på förslag att göra området till nationalpark, vilket har diskuterats i staten Bahia där det ligger. Det diskuteras även kring möjligheten att anlägga vindkraftverk i området, vilket gör att arbetet med att kartlägga djurens liv blir än mer viktigt, för att förutse ett eventuellt vindkraftverks inverkan på djurlivet.
Under hösten kommer jaguarer och pumor förses med GPS-sändare. Ett syfte med detta är att se hur och var de rör sig. Ett vindkraftsbolag betalar därför organisationens huvudsakliga kostnader med veterinärer, GPS-sändare och arbetet med denna analys.
En annan dela av studien, som är fristående från den tidigare nämnda och som görs av Svensken Jonatan Borling, är att titta på bytesval hos Jaguar och Puma. Detta för att se hur stor predationen på tamdjur är och vart det sker för att man ska kunna hjälpa djurägarna att säkra sin boskap. Man kommer även titta på vilka vilda djur som rovdjuren jagar och om det finns ett behov av att skydda även dem från annan jakt och säkra deras naturliga miljöer.
Jonatan befinner sig för närvarande i Brasilien och uppdaterar oss om hur arbetet går när möjlighet ges. Om man vill följa hans arbete kan man gå in på hans blogg eller hålla ögonen öppna efter våra uppdateringar. Man kan även hjälpa Jonatan att genomföra sitt arbete, det gör man här.