VAD GÖR EGENTLIGEN DJURPARKER?

Vi vill börja med att tacka för ditt engagemang för djuren och för att du söker information. Vi behöver bli fler som arbetar för att bevara den biologiska mångfalden och minska hoten som finns mot djuren och deras livsmiljöer. Bilden av hur djurparker såg ut en gång i tiden lever kvar och många känner inte till hur djurparker faktiskt arbetar idag.

För att få vara en djurpark i Sverige idag behöver man jobba med forskning, bevarande och utbildning.
Du kan läsa mer om parkens arbete här.

________________________________________________________________

Varför finns det djurparker idag?

Förr i tiden var djurparker endast till för oss människor och för att vi skulle få se exotiska djur på nära håll. Kunskapen om djuren och dess behov var låg, djuren togs från det vilda och välfärden för djuren var bristfällig. Idag fungerar professionella djurparker helt annorlunda!
(Bilder tagna från ”Zoo animals, behaviour, management and welfare”, Hosey, Melfi, Pankhurst, 2009)

Djurparkers främsta syfte är att bidra till att bevara den biologiska mångfalden genom att hålla hotade arter på djurparker som en försäkran om att de inte ska försvinna helt. Det innebär att om det värsta händer, att de utrotas i det vilda, så finns en population kvar på djurparker.

Framtiden är oviss och djurens möjlighet att leva i naturliga områden som inte är skyddade är hotad. Utplacering av djur i det vilda kräver att man har lokalbefolkning och politiker som har samma mål med artens framtid och det krävs ekonomiska resurser, utbildning och framförallt en beteendeförändring hos människan innan detta skulle kunna vara möjligt inom någon större utsträckning. Här kan ni se vilka in situ-projekt vi bidrar till. Mer om organisationer i samarbete med djurparker hittar ni här.

Arbetar djurparker med forskning?

Forskningen ser olika ut från park till park. På parken Zoo handlar det mycket om studier gällande djurvälfärd och beteendestudier. Vi tar emot studenter från olika utbildningsinstanser och är delaktiga i slutarbeten som djurvårdarstudenter gör. Vi bidrar även med finansiellt stöd för att få ökad förståelse för hur djurarter har det i det vilda. Vi dokumenterar även i ZIMS som är en källa som används globalt för djurinformation. Utöver det obducerar vi alla djur som avlider samt deltar i olika studier gällande stress. Just nu pågår ett forskningsprojekt som bland annat handlar om hur djur uppfattar sin omgivning i relation till hur deras näthinna och hjärna är uppbyggd där Parken Zoo är en av samarbetspartnerna till Dr João Paulo Coimbras från University of the Witwatersrand i Sydafrika.

Utbildar djurparker besökare?

Utbildning är ett av de viktigaste uppdragen för en djurpark och det sker på flera olika sätt. I allt vi gör och allt vi förmedlar väver vi in aspekter att djuren är hotade, varför de är hotade och vad man kan göra själv och även varför vi bör göra det.

För den allmänna besökaren handlar det om publika visningar, skyltar, möten med personalen, hemsida och sociala medier.

Vi tar årligen emot skolklasser, praktikanter och bokade arrangemang från privatpersoner och företag. Utbildningen vi bedriver mot skolor är kopplad till läroplanen. En av våra största utbildningssatsningar sker i samarbete med Eskilstuna kommun, Eskilstuna Energi och Miljö samt Kommunfastigheter. Här kan ni läsa mer om detta fantastiska och unika koncept, Eco Friends.

 

Återinför ni några djur till sin naturliga miljö?

Reintroduktion sker inte direkt via den enskilda parken utan via den europeiska djurparksföreningens bevarandeavelsprogram som man är delaktig i. Vi har tidigare återinfört individer från arten kycklinggroda. Den art som ligger närmast till hands i dagsläget av de projekt vi ingår i är den akut hotade amurleoparden samt även egyptisk landsköldpadda, även den akut hotad. Det är dock inte klart från vilken institution som individerna ska sättas ut ifrån. För de flesta av projekten har man inte kommit så långt än utan det är ett mål som ligger längre fram i tiden då det kräver politiskt och ekonomiskt stöd, stöd från lokalbefolkning, utbildning och framförallt en beteendeförändring hos människan för att minska de befintliga hoten. I bevarandearbete är det viktigt att arbeta långsiktigt med en plan för framtiden. I många fall har de naturliga livsmiljöerna försvunnit i alltför stor grad för att en utsättning ska vara möjlig.

Majoriteten av bevarandeprojekten har in situ organisationer kopplade till sig som man samarbetar med. Det kan handla om att man bidrar med forskning, utbildning, kunskap, ekonomiskt stöd, informationsspridning etc.

Ett av våra projekt  är när jätteutterns Nanay återförs till det vilda i Argentina.

NANAY ARRIVES IN ARGENTINA TO JOIN THE GIANT RIVER OTTER REINTRODUCTION PROJECT

Nanay arrives at San Alonso Island in Iberá Park, Corrientes, Argentina – YouTube

Ariranha arrived to Iberá Park – YouTube

EXCITING NEWS: THREE GIANT RIVER OTTER CUBS WERE BORN IN IBERÁ PARK! – YouTube

Utrotas det arter?

Ja, tyvärr! Ingen vet hur många arter som utrotas men det handlar om minst 200 arter varje år, förmodligen betydligt fler. Idag hotas över 35 500 arter av utrotning. Det är 28% av alla arter som utvärderats av den internationella naturvårdsunionen, IUCN.

Djurparkernas arbete har räddat flera arter till livet genom sitt arbete. Idag finns flera arter kvar trots att de en gång utrotats från det vilda, arter som inte hade funnits om djurparker inte hade funnits. Vissa arter finns enbart kvar på djurparker, andra har man kunnat placera ut och fått upp antalet i det vilda igen.

De arter som är utrotade från det vilda klassas som EW (Extinct in the wild, Utdöd i vild tillstånd).

Przewalskis häst, svartfotad iller, kalifornisk kondor, arabisk oryx, visent och rödvargen är några exempel på arter som inte längre klassas som Utdöd i vilt tillstånd (EW) tack vare bevarandeavelsprogram. I dagsläget klassas 77 arter som EW, t.ex. sabeloryx och davidshjort. På flera av dessa bedrivs det bevarandeavel på djurparker eller liknande institutioner varav en reintroduktion har kunnat påbörjats på 6 av dessa arter (2018).

På Parken Zoo har vi i dagsläget (2021) 11 arter som klassas som akut hotade och tyvärr är nära att försvinna helt från det vilda varav fem stycken är primater, två är kattdjur, två är reptiler, en amfibier samt våra visayavårtsvin. Här kan du läsa mer om våra djur.

Djurparkers arbete är en faktor för att bevara den biologiska mångfalden. Det behövs betydligt fler insatser, i stort och smått, från organisationer likväl som för privatpersoner. Här hittar du tips på vad just du kan göra för att engagera dig för en hållbar framtid.

Gör det något om arter utrotas?

Det kan ibland vara svårt för oss att förstå vilka konsekvenserna blir när en art utrotas. Naturen är komplex och i många fall har vi inte upptäckt konsekvenserna förrän det är försent. Filmen How wolves change rivers är en heltäckande och förklarande film om hur ett helt ekosystem påverkas när en art försvinner, eller i det här fallet, återinförs. En art, rödvargen, som bevarats tack vare insatser från djurparker och deras bevarandeavelsprogram.

 

HUR BEVARAR MAN ARTERNA?

Bevarandet av hotade arter görs på olika sätt. En del är bevarandeavelsprogrammen som syftar till att det ska finnas en frisk population av de hotade djuren på djurparker som har en stor genetisk variation och en hög välfärd. Man bedriver också forskning för att öka kunskapen om och välfärden hos djuren samt utbildar människor inom miljöfrågor med syfte att förändra folks beteende då det är vi människor som är orsaken till att djuren är hotade. En del av utbildningen sker genom rekreation, upplevelser och närkontakt med djur där även tamdjuren spelar en viktig roll i att människor ska utveckla sin respekt och empati för djur och natur vilket är en viktig grund till den framtida miljömedvetenheten.

Majoriteten av arterna som bor på Parken Zoo ingår i någon form av bevarandeavelsprogram varav de flesta klassas som hotade eller nära hotade.

SKER ARBETET BARA I DJURPARKEN?

När man arbetar med bevarande arbetar man i regel både ex situ och in situ. Ex situ innebär att man bedriver bevarande utanför djurens naturliga miljö, som exempelvis djurparker. Inom projekten är man med och stödjer in situ-arbetet på olika sätt. Det kan vara ekonomiskt bidrag, utbildning, forskningsresultat, arbetskraft etc.

Ett långsiktigt mål är även att man ska kunna bidra genom att placera ut individer från parker till det vilda om det behövs fler honor, hanar, ungar, nya gener eller i områden där djuren redan utrotats. Detta har man börjat med inom vissa projekt men inom de flesta projekten har man inte kommit dit ännu p.g.a. den massiva miljöförstörelsen och alla de hot som finns mot djuren och deras hem.

Var kommer djuren ifrån?

Man har olika populationer inom bevarandearbetet. De vilda populationerna och en djurparkspopulation som fungerar som en genetisk förstärkning till den vilda populationen. Djurparksdjuren tas inte från det vilda utan har levt i parker i många generationer. De är dock fortfarande vilda djur det handlar om och man arbetar ständigt för att de ska få möjlighet att utföra naturliga beteenden, ha miljöer så likt det vilda som möjligt och få en stor variation i sin vardag. Det finns undantag där vilda djur har beslagtagits i tullen som ett led i att bekämpa handeln med hotad djur eller i extrema krissituationer där alla vilda individer riskerar att utrotas helt. I dessa fall kan det finnas viltfödda djur även på djurparker.

 

Kan djuren leva ett naturligt liv på en djurpark?

När det kommer till djurens möjligheter att utföra naturliga beteenden och deras välmående så strävar man hela tiden efter att djuren ska ha en sån naturlig miljö som det bara går, att de ska ha möjlighet att utföra naturliga beteenden, att de ska ha valfriheter och att de ska ha en hög välfärd. Berikning och variation i vardagen ingår i de dagliga skötselrutinerna och det forskas ständigt för att man ska öka kunskapen om arterna och för att de ska ha en hög välfärd. Vissa beteenden är lättare att tillgodogöra än andra. Vad gäller rovdjuren t.ex. så kan de inte döda och äta bytesdjur eftersom det går emot svensk lag att mata dem med levande bytesdjur. Då får man hitta på andra sätt som gör att de får utlopp för ett jaktbeteende, spendera lång tid till att äta och använda muskler, klor och tänder ordentligt. Det kan handla om olika former av dragkamper, mata med fiskespö eller olika typer av matningsanordningar. Ytorna på en djurpark är heller inte att jämföra med det vilda men även här har man sett att ett djur som har det som den behöver inte nödvändigtvis kräver lika stora ytor som i det vilda. Ett djur i det vilda har i regel stora utbredningsområden för att det behövs för att det ska få allt den behöver, en partner, mat, vatten, skydd etc. Därför är rätt inredning och berikning i deras anläggning otroligt viktigt.

 

MÅSTE EN DJURPARK HA BESÖKARE?

Besökarna är otroligt viktiga för en djurpark av flera skäl. Som besökare är man med och bidrar till att parkerna kan vara i drift för att ta hand om och hålla hotade arter och medverka i bevarandeprogram. Även om vi skulle ha den ekonomiska möjligheten att hålla djurparkspopulationerna av de hotade arterna som en genbank utan besökare så skulle vi ändå välja att vara en publik park eftersom man annars går miste om hela biten med den ökade medvetenheten. Förutom bevarandet av hotade arter är ett annat otroligt viktigt syfte som djurparker har att sprida kunskap och skapa en medvetenhet kring miljöfrågor och bidra till att skapa den beteendeförändring som faktiskt krävs för att bevara den hotade mångfalden. Djuren är hotade p.g.a. oss människor, hur vi lever våra liv och det vi konsumerar. Även här spelar djuren en otrolig viktig roll i att skapa en fascination och kärlek och minska klyftorna mellan människa och djur som i dag är alltför stor. Vi vill att människor ska träffa djur, få minnesvärda upplevelser och lära sig mer för att skapa ett livslångt engagemang, men självklart alltid på djurens villkor.

 

Varför har ni en nöjespark?

Parken Zoo har förutom djurparken även flera andra verksamheter kopplade till parken såsom nöjesparken, campingen, restauranger, artister, maskotar, lekområden, bad etc. Dessa har man för att erbjuda en fantastisk helhetsupplevelse, vara en attraktiv turistattraktion och erbjuda en hög kvalitet för våra besökare och göra resmålet mera intressant. På detta sätt når vi även besökare som kanske inte hade valt att komma annars. Som besökare är man med och bidrar till att vi som djurpark kan vara med och bevara de hotade arterna, oavsett varför man valt att komma till oss. Vi når även ut med vårt budskap inom bevarandeutbildning till människor vi aldrig hade nått annars. Det går att kombinera nöje och upplevelser med bevarande av hotade arter utan att det sker på bekostnad av djurens välfärd.

 

HUR MÅNGA BESÖKARE HAR NI?

Under säsongen har vi ca mellan 200 000-250 000 besökare. Utöver det tillkommer alla som besöker oss genom vår utbildningsverksamhet såsom skolor, företag och bokade arrangemang utanför öppetsäsongen.

 

Hur många djur har ni?

På parken bor det ett ca 400 individer (insekter ej medräknat) uppdelat på 73 arter (2021).

 

VARFÖR FINNS DET TAMDJUR PÅ DJURPARKER?

På Parken Zoo finns en relativ stor tamdjursavdelning där vi jobbar mycket med att skapa en respekt, förståelse och en empati för djur. Idag är många människor distanserade från djur och natur vilket försvårar miljöarbetet och vi har många besökare hos oss som aldrig kommer i kontakt med djur annars. Att minska klyftat mellan djur, natur och människa är ett viktigt led i bevarandearbetet. Bland tamdjuren jobbar vi även för att öka kunskapen om och därmed och välfärden för husdjuren som bor hemma hos våra besökare.

 

 

VARFÖR FINNS DET VILDA DJUR SOM INTE ÄR UTROTNINGSHOTADE PÅ DJURPARKER?

Som en del av utbildningen har vi även ”nära djur upplevelser” där små grupper kan komma djuren lite närmare och då finns det arter som fungerar bättre än andra. Vi har vissa arter hos oss där de är enkelt att hålla en hög välfärd för djuren samtidigt som de funkar bra med grupper, t.ex. surikaterna som är väldigt nyfikna och inte blir stressade av denna typ av aktiviteter. Människans upplevelser och fascination är något som påverkar hennes värderingar och engagemang och därmed även miljömedvetenhet. Det finns också arter där hotstatusen i naturen är okänd, där bevarandeprojekt inte har startats upp ännu eller som naturligt lever i livsmiljöer som är hårt utsatta trots att inte arten i sig är hotad i dagsläget.

 

HUR BESTÄMMER MAN VILKA DJUR SOM SKA FINNAS PÅ PARKEN?

Det finns en kollektionsplan som är baserad på djurparkens huvudsakliga mål. Här spelar hotstatus och det allmänna behovet inom och rekommendationer från den europeiska djurparksförenings en stor roll. För vissa arter kan det finnas ett stort behov av plats medan andra kan finnas överrepresenterade. Man tittar även på aspekter som vilken erfarenhet som parken har, hur arten fungerar i utbildningssyfte, vilka resurser parken har vad gäller anläggningar, personal, ekonomi, samt hur arten trivs i det befintliga klimatet etc.

 

ÄR DJURPARKER VERKLIGEN VIKTIGA TURISTATTRAKTIONER FÖR ATT BIDRA TILL HÅLLBAR UTVECKLING?

Ja, av flera skäl. Djurparker har en stor kunskap inom området och har en enorm potential till att fungera som sakkunniga just i syfte att influera media, politiker och samhällsmedborgare, bidra med forskning för att öka kunskap inom bevarandearbetet men även en ökad välfärd för djuren. Genom att fungera som turistattraktion och samarbeta med skolvärlden når man även människor man inte skulle nå annars.

 

Varför kan man inte bara bevara hotade arter på plats i det vilda?

Idag förstör människan djurens naturliga miljöer genom skogsskövling, fragmentering, överexploatering, jakt och sjukdomsspridning. Det pågår en massutrotning där flera djurarter utrotas från jorden varje dag. I många fall har de naturliga livsmiljöerna försvunnit i alltför stor grad, det finns helt enkelt för få naturliga livsmiljöer kvar. Eftersom läget är så kritiskt så räcker inte insatser i djurens hemområden, utan vi behöver jobba på flera håll för att förhindra katastrofen. Djurparkernas roll är att skydda och bevara utrotningshotade arter genom att säkerställa att arten lever vidare.

 

Vad är ”överskottsdjur”?

För att bevara en art behövs många friska individer med en stor genetisk variation.  För att få det måste avel ske. Det är inte möjligt att styra exakt hur många ungar som föds i varje kull, vilket kön de får, om de är friska och om de överlever till reproduktiv ålder. Därför behöver vi säkerställa att vi har det antal individer vi behöver för att bedriva bevarandeprojektet. Det innebär att det ibland blir fler djur än det exakta antal som ryms i programmet. Dessa djur benämns inom bevarandearbetet ”överskottsdjur”. Det innebär inte att individerna på något sätt är mindre värda utan att deras gener redan finns representerade och att avel på dessa inte är prioriterad. Vi brukar därför inte använda oss av ordet ”överskottsdjur”.

Det är också viktigt att poängtera att djur har en stark drift till fortplantning och att parning och uppfödning av ungar är en av de starkaste drifterna de har. Fortplantning är ett naturligt beteende som ger djuren en förhöjd välfärd. Vi vill därför att våra djur ska få möjligheten att göra det, dock inte fritt och okontrollerat.

VAD HÄNDER MED DJUREN SOM INTE KAN OMPLACERAS?

Djurparker gör allt de kan för att djuret ska få ett bra liv, trots att det inte ingår i bevarandeprojektet. Då finns olika alternativ. I många fall bor individen kvar i parken om det fungerar med gruppen den är uppvuxen i. I andra fall får individen flytta till en annan djurpark som håller samma art och har plats.

Det finns sätt att kontrollera aveln på, vilket såklart också görs. Det kan handla om preventivmedel, kastrering, hålla hongrupper och hangrupper åtskilda etc. men dessa metoder är inte problemfria och det kan påverka djuren både rent fysiologiskt men även beteendemässigt och kan skapa en stress och påverka djurens välfärd på ett negativt sätt. Därför är man alltid väldigt noggrann när man fattar beslut kring avel, beslut som oftast är ganska svåra att ta, men nödvändiga om vi ska kunna bedriva denna typ av bevarandearbete. Besluten ser olika ut från art till art och från individ till individ och baseras på att djuren ska ha en så hög välfärd som möjligt och att arten ska kunna fortsätta att finnas kvar och vara frisk. Det finns väldigt lite forskning på preventivmedel för vilda djur, så det är alltid osäkert att använda det. Som exempel har vi våra akut hotade visayavårtsvin som riskerar att bli permanent infertila om de inte får reproducera sig kontinuerligt, vilket skulle vara förödande för en redan starkt utsatt art.

Är selfies med djur verkligen ok?

Att ta selfies med djur är väldigt populärt, inte minst när folk är ute och reser men även när man besöker djurparker. I grunden är detta en positiv fascination och intresse för djur men risken att djur far illa är stor därför vill vi ge lite viktiga tips att ta till sig innan du tar din bild.

• Tjuvjakt och illegal handel med djur är ett stort hot mot många arter idag. Många djur fångas, drogas och behandlas illa för att användas inom turismnäringen. Bidra aldrig till sådant. Ha alltid ett kritiskt förhållningssätt och försäkra dig om att djuret inte farit illa eller fångats från det vilda.
• Tvinga aldrig ett djur att komma till dig för att du ska få en bild, även om det gäller tama djur. Ta gärna bilder, men det måste ske på djurens villkor!
• Människor är fascinerade och engagerade i djur. Passa på att sprid det viktiga budskapet om djurens hotade situation och om människans viktiga beteendeförändring när du delar din bild med andra människor.

Tjänar ni pengar på djurungar?

I media vinklas det emellanåt som att djurparker föder upp djurungar för att marknadsföra dem. Så är självklart inte fallet. Vi uppmärksammar gärna när de föds ungar eftersom vi är stolta över det arbete vi gör och att aveln lyckas men vi uppmärksammar födslarna utifrån den situation djuren lever i och de hot arterna står inför. Att marknadsföra ungar som föds är inte samma sak som att föda ungar för att marknadsföra dem. Att hålla hotade djur är mycket kostsamt och som besökare är man med och bidrar ekonomiskt till detta viktiga arbete.

AVLIVAR NI DJUREN?

I de fall ingen annan lösning finns kan djuret komma att avlivas. Det är viktigt här att poängtera att det inte är ett lättvindigt beslut utan ett noga övervägt och en sista utväg! Då sker detta när individen naturligt hade lämnat föräldrarna för att skaffa en egen partner. I det skedet stöts ungen bort av föräldrarna och det är naturligt för den att lämna. Vi följer jordbruksverkets bestämmelser som reglerar hur avlivningen ska ske, så snabbt som möjligt utan att djuret utsätts för onödigt lidande.

Det avlivade djuret tjänar också ett syfte till bevarandearbetet i och med att det alltid obduceras, för att öka kunskapen och bidra till forskning och utbildning. Är det ett tamdjur som avlivats använder vi det som foder till våra rovdjur vilket är ett bra sätt, då tillfälle ges, att ha en gårdsnära slakt och inte använda sig av transporter i onödan. Vi har också en bra kontroll på hur djuret har levt.

 

BLIR NI LEDSNA NÄR ETT DJUR DÖR?

Vi som arbetar nära djuren skapar en relation med dem. Detta innebär att det ibland kan vara väldigt tungt när ett djur avlider eller avlivas. För många människor känns döden både främmande och skrämmande. Vi är med när livet startar för många djur och vi är med när livet slutar. Döden blir en naturlig del, om än svår. Det är dock viktigt och nödvändigt att inte låta känslorna påverka besluten gällande djurens välfärd eller artens möjlighet till fortlevnad eller behålla en individ av egoistiska skäl på bekostnad av hur djuret mår. Ibland är det bästa, både för djurets välfärd och för artens överlevnad, att få somna in.

Dokument
Alla parker anslutna till EAZA arbetar efter en bevarandestrategi.

Den Europeiska djurparksföreningens (EAZAs) avlingspolicy.

Jordbruksverkets bestämmelser gällande avlivning.

Vi samarbetar med:

Etik, moral och djurens frihet

Vi är medvetna om att många människor har svårt att hantera att djur avlivas och att döda djur väcker många känslor. Återigen är detta engagemang för djuren otroligt viktigt och vi behöver bli fler som arbetar för att arterna ska kunna leva vidare.

Det är dock viktigt att skilja på sina egna känslor för djuren och för avlivningar och på vad som är det bästa alternativet för djurets välfärd och artens överlevnad. Om man exempelvis skulle ta bort möjligheten för djuren att få reproducera sig bara för att garantera att inte hamna i en situation där man är tvungen att avliva friska djur, så skulle det påverka djurens välfärd och bevarandeavelsprogrammen negativt och det skulle vara på bekostnad av artens fortsatta existens.

Ett djur som har avlivats ska behandlats på ett etiskt och respektfullt sätt, men ett djur som inte lever, lider eller plågas inte.

Det är också viktigt att skilja på djurens frihet och djurens välfärd. När man pratar om djurens välfärd handlar det om djurets livskvalitet. I många fall benämner man välfärden utifrån de fem friheterna som bland annat berör djurets frihet att utföra naturliga beteenden och tillgodose sina behov och förmågor, frihet från törst, hunger, sjukdom etc.

Djurens frihet och djurens välfärd går inte alltid hand i hand. Vi anser att bevarandet av hotade djur på djurparker är viktigt och nödvändigt och att det går att hålla en hög välfärd för djur på djurparker med möjligheten att utföra naturliga beteenden, i vissa fall en högre välfärd än ute i det vilda.

Både djurens frihet och djurens välfärd är viktiga aspekter att ta hänsyn till och det ena behöver inte utesluta det andra men det är viktigt att skilja på och förstå innebörden av dessa begrepp. Det finns ett flertal olika etiska synsätt när det kommer till djur och deras välfärd. Här kan du läsa mera om de olika synsätten och ta reda på vilket synsätt du själv har. 

Vi som arbetar på djurparker har ett otroligt engagemang och en kärlek för djuren och för miljöfrågor och vi har även stor kunskap inom ämnet. Vi arbetar där för att vi brinner för dessa frågor. På djurparker finns utbildade djurvårdare, zoologer, etologer, biologer, miljövetare, veterinär etc. som aldrig skulle arbeta i en bransch där man inte värnade om djurens välfärd.