Ex-situ är en form for naturvård där man bevarar arter utanför sin vanliga miljö. Namnet kommer från latin och betyder ungefär "ut från platsen". 🌳🐾
Vi lever i en värld av klimatförändringar, nedsmutsning, förlust av biologisk mångfald och andra miljöhot. Många djurarter riskerar att helt dö ut när människan förstör deras naturliga miljö. Djurparkernas arbete kompletterar naturvårdsåtgärder världen över, genom att bevara utrotningshotade arter, och det långsiktiga målet är i många fall att så småningom plantera ut djuren igen, när deras livsmiljöer återställts eller hoten försvunnit.
Den mest intensiva typen av bevarandeavelsprogram inom den europeiska djurparksföreningen (EAZA) kallas för EEP (EAZA EX-situ Programme). Alla individer i programmet blir stamboksförda, och utifrån stamboken kan artens koordinator aktivt planlägga avelsarbetet.
Av de arter som finns i Parken Zoo tillhör följande ett EEP-program:
Alaotralemur, aldabrasköldpadda, amurleopard, asiatisk klolös utter, asiatiskt lejon, asiatisk vildhund, drill, dvärgflodhäst, egyptisk landsköldpadda, fossa, gepard, gilaödla, gulbröstad kapucin, jaguar, jätteutter, kejsartamarin, komodovaran, låglandstapir, manvarg, peruviansk dödskalleapa, röd panda, rödbukad lemur, ringsvanslemur, sandkatt, strålsköldpadda, sumatratiger, surikat, trädleopard, tvåfärgad tamarin, visayavårtsvin
och vitkindad gibbon.
ESB (European Studbook) är en stambok som finns för de arter som inte kräver en så intensiv avelsplanering som EEP, men som man ändå vill behålla möjligheten att i framtiden starta ett EEP för.
Av de arter som finns i Parken Zoo tillhör följande ett ESB-program:
– Noshornsleguan
– Tamandua
Några av Parken Zoos arter ingår i andra typer av avelsprogram som inte ännu är klassade som EEP eller ESB. Dessa arter övervakas inom det europeiska nätverket och diskuteras i RCP (Regional Collection Plan) inom EAZA. Individerna kartläggs som ett förarbete till högre klassade avelsprogram eller som en fortgående inventering av djurbeståndet. Av Parken Zoos arter bedrivs det sådana avelsprogram för följande arter:
– Karibisk flamingo
– Större flamingo
Djurparkernas uppgift är att ge djuren ett så bra liv som möjligt. Detta kräver stor kunskap om djurens naturliga liv, och djurparkens miljöer byggs upp för att på bästa sätt möta djurens alla behov.
Varje avelsprogram leds av en artkoordinator som ansvarar för att samla in information om alla artens djurindivider som hålls i medlemsdjurparkerna. Koordinatorn planerar också framtiden för arten; vilka djur som ska avla eller inte avla, vilka djur som ska flyttas från en djurpark till en annan osv.
Titta gärna på vår film för att få mer kunskap och information.