Spökskräckor

Insekter

Spökskräckor är ett samlingsnamn för en stor grupp insekter. Idag finns det ca 3000 kända arter som ingår i gruppen spökskräckor. De tillhör undergruppen bevingade insekter trots att en del av spökskräckorna har så små vingar att de knappt syns och andra inte har några vingar alls.

Spökskräckor kan variera stort i storlek och vara så små som 0,5 cm medan den största man uppmätt varit drygt 56 cm lång.

Alla spökskräckor är växtätare och livnär sig på olika blad från buskar, träd och örter i deras närhet. Dessa insekter liknar antingen pinnar eller blad och ser på så vis ut som en del av skogens växtlighet. Deras utseende medför att de smälter in och kamouflerar sig mycket bra.
Vissa spökskräckor har körtlar som de kan spruta en kolaluktande färglös vätska från. För människor är det en behaglig doft men för spökskräckornas fiender är det en avskräckande doft.

Hos vissa arter förekommer enbart honor vilket fungerar eftersom dessa insekter kan föröka sig könlöst, så kallad partenogenes. De är sköra och kan lätt tappa ett ben om de fastnar i saker. Ett tappat ben kan dock växa ut igen under insektens första levnadstid, då den fortfarande ömsar skal.  De lever i fuktiga, tropiska områden i stora delar av världen och vissa arter är även vanliga som sällskapsdjur.

Alla arter lägger ägg men äggstadiet varierar mellan olika arter. Det finns t.ex. stora asiatiska arter som har ett äggstadie på 1–2 år medan andra arters ägg kläcks på ca 4 månader.

Spökskräckorna har fasettögon som består av en mängd hexagonala linser , fasetter.

Bakkroppen på spökskräckorna består av 11 segment. Dessa segment kan se väldigt olika ut för olika spökskräckor.

På Parken Zoo har vi just nu två olika spökskräcksarter som bor i huset där vitkindad gibbon bor (vid lemurcaféet):

Vandrande pinne – Phasmatidae sp

Vandrande pinnar ser ut som torra pinnar vilket är ett bra kamouflage då de smälter in i sin livsmiljö i buskar och träd. Honorna kan föröka sig könlöst, d.v.s. utan befruktning.  När pinnarna växer så ömsar de skal med jämna mellanrum. När de ömsar sitt skal håller de sig fast med bakbenen på en gren och klättrar sedan ur sitt skal med huvudet nedåt. Det är därför viktigt att vandrande pinnar har ett tillräckligt högt terrarium, minst dubbelt så högt som pinnen själv, om man har dem som husdjur.  Om en vandrande pinne förlorar ett ben under ömsningen växer det ut ett nytt – fiffigt eller hur!?

De är 3-60cm långa, äter växter, lever mellan 1-4 år och bor i tropiska miljöer runt om i hela världen.

På Parken Zoo hittar ni våra vandrande pinnar i grottan i Lilla Zoo.

Vandrande visset blad –   Extatosoma tiaratum

Ett vandrande visset blad eller den ”vanliga spökskräckan” som den också kallas ser ut som ett torrt visset blad. Deras utseende är ett utmärkt kamouflage då de smälter in bra i den växtlighet de lever i. För att än mer efterlikna ett torrt blad gungar de i sidled med kroppen fram och tillbaka och liknar på så vis ett bad som rör sig i vinden. De kan variera i färg och förkommer i såväl grön, mörkbrun, rödbrun som ljusbrun färg. De kommer från början från Australien.
Honorna blir större än hannarna och har en stor bred bakkropp. Honorna känns också igen på att de har många små taggliknande utskott på kroppen och huvudet. Honorna har mycket små vingar som inte duger till att flyga.
Hannarna är mindre än honorna, har en långsmal bakkropp och saknar honornas taggliknande utväxter på kroppen men har liknande utväxter på huvudet. Hannarnas vingar är långa och kan hjälpa hannarna när de behöver förflytta sig lite längre sträckor via luften för att hitta en hona eller komma undan en fiende.
När en hona känner sig hotad ställer hon sig i skorpionställning med stjärten böjd upp över ryggen för att försöka skrämma sin fiende.
Honan kan föröka sig könlöst, d.v.s. utan befruktning vilket även kallas partogenes eller genom parning mellan hona och hane. Befruktade ägg kläcks efter ca 4 månader och ungarna kan då vara såväl honor som hanar. Icke befruktade ägg kan ta upp till 9 månader att kläckas och resulterar i att alla ungar blir honor. När ungarna kryper ut ur sina ägg är de mycket lika en giftig myrart, leptomyrmex, vilket gör att de djur som i vanliga fall äter vandrande vissna blad undviker att äta de nykläckta ungarna i tron att de är giftiga.

De är mellan 9-14 cm långa och äter växter. Honorna lever i ca 1-2 år medan hanarna endast lever i 6-8 månader. De bor i tropiska skogar i sydöstra Asien och i Australien.

På parken zoo hittar du våra vandrande vissna blad i de vitkindade gibbonapornas hus samt i grottan i Lilla Zoo.