• Till Eskilstuna från
  • Stockholm 80 minuter
  • Västerås 35 minuter
  • Norrköping 80 minuter

Hej! Det verkar som att du befinner dig på Parken Zoos område

Visa interaktiv karta för parkområdet!

Livet i parken

Stor familjelycka i lejonflocken

Inte mindre än 4 nya små lejonungar busar omkring inne i lejonkulan med sin mamma Ishara på Parken Zoo i Eskilstuna. Ungarna, två honor och två hanar, föddes den 27 november 2016 och är snart stora nog att hänga med i de äldre lejonungarna Sunga och Narmadas tempo. Ungarna är ett viktigt tillskott till det bevarandeavelsprogram som finns för den hotade arten.

På Parken Zoo i Eskilstuna finns den enda lejonfamiljen i Sverige av den asiatiska underarten, asiatiskt lejon. I somras fick först Parken Zoo´s yngsta avelshona Chanda två ungar, nu har vi glädjen att meddela att även Chandas mamma Ishara har fått inte mindre än fyra stycken ungar. Ungarna föddes den 27 november 2016 och efter könsbestämning kunde vi konstatera att det är två hanar och två honor i kullen. Detta gör att vår lilla flock nu består av 9 individer. Det kommer minst sagt bli full fart i lejonhägnet under säsong 2017 säger Julia Johnsson som är rovdjursskötare och har varit med sen lejonungarna föddes. –Det är alltid roligt med djurungar, just nu känns det extra bra då det är så många ungar och de ser ut att må bra, vi har precis börjat släppa ut dem ur sin lejonkula en stund på dagen och de ser ut att trivas fortsätter Julia

Till påsk så har alla lejonintresserade möjlighet att få komma och titta på den stora familjen, då har parken lite smygpremiär för säsongen. Stor säsongspremiär blir det söndag den 7 maj!

Lejonen är det enda kattdjuret som lever i flock och där vuxna honor och hanar ser olika ut. De asiatiska lejonen är något mindre än de afrikanske lejonen och hanarnas man växer ner längre längst armbågarna. Det finns bara ca 500 individer av det asiatiska lejonet kvar i det vilda, vilket tack och lov är en ökning från inventeringen 2005 då det fanns uppskattningsvis 350 individer. Det låga individantalet och hotet mot deras miljö och art, i kombination med att de idag bara finns i ett område, gör att de räknas som starkt hotade enligt IUCN:s rödlista. Planer finns för att flytta individer till andra områden där de tidigare funnits för att öka deras chanser till fortsatt återhämtning och mindre sårbarhet.

De fyra ungarna har fått namnen Cambay (efter ett gammalt furstendömme i den indiska delstaten Gujarat), Sasan (efter ett område i naturreservatet Gir), Sher (som betyder lejon på hindi) och Sinha (som betyder lejon på gujarati). Namnen har alla en indisk anknytning då det är det enda landet där dessa lejon finns i idag. Då lejon stannar i sin flock i nästan 2 år så får vi njuta av dem länge än. Men redan nu registreras ungarna in i ett register för att bästa tänkbara hem ska hittas inom artens bevarandeavelsprogram. Bland annat Chandas syskon Gir och Khana, födda 2011, har tidigare flyttat från Parken Zoo till Cotswold respektive Jerusalem.

Kontakt:

Julia Johnsson 073-8671944, djurvårdare, avdelningen för rovdjur

Linn Lagerström 0702-48 41 87 zoolog

Studentarbeten

Djurparkerna arbetar mycket med bevarande och rekreation, men ett annat  område som också är av stor betydelse är djurparkernas roll inom området forskning och utbildning. Till Parken Zoo kommer det många skolklasser och vi undervisar allt från barn i förskoleåldern till vuxna på universitetsnivå. Vi har bland annat konceptet Eco Friends där eleverna få lära sig om miljö och hur våra val kan hänga ihop med de hotade djuren på andra sidan jorden. Vi samarbetar också med naturbruksskolor runt om i Sverige, både genom att fungera som en APL- plats där eleverna få lära sig hur arbetet i en djurpark går till, och även genom att hålla kurser och utbildningar på plats.

En av våra samarbetspartners är SLU Uppsala som nyligen hade två av sina studenter från Etologi -och djurskyddsprogrammet här för att studera och skriva sina studentarbeten. Den ena studenten, Evelina studerade jaguarernas beteende och hägnutnyttjande. Den andra studenten Elin, studerade de röda pandornas hägnutnyttjande och sociala beteenden. Att studera djurs beteende i djurparker kan bland annat hjälpa oss att utveckla hägn och lära oss hur vi ska arbeta för att få djuren att trivas så bra som möjligt. Det kan även ligga som en grund till studier av vilda populationer och in-situ arbete.

Visste du att djurparker jobbar med bevarande?

På djurparker jobbar man framför allt med djur på plats genom att informera om dem för våra besökare och följare samt genom att jobba tillsammans med andra djurparker i så kallade bevarandeavelsprogram. Detta arbete kallas ex citu vilket syftar till att djuren befinner sig på annan plats. Ibland kommer vi dock i kontakt med så kallade in situ arbeten, där djuren är på plats i det vilda i sin naturliga miljö. Dessa samarbeten är otroligt viktiga för båda parter och det är just genom samarbeten vi har en möjlighet att komma tillrätta med hoten som idag ligger till grund för arternas minskning.

Projektet Programa Amigas da Onca som är en del av den brasilianska forskar- och bevarandeorganisationen Pro Carnivoros är just ett sådant in situ arbete. Claudia Campos, som är doktor i biologi, leder projektet som syftar till att ta reda på mer om Jaguarer och pumors vandringsvägar, revir och levnadssett. De har bland annat jobbat med kamerafällor och hjälpt lokalbefolkning att bygga rovdjurssäkra inhägnader för tamdjur.

Projektet är baserat i Petrolina i Caatinga-biomen. Platsen där de jobbar i ligger fyra-fem timmars bilfärd sydväst om Petrolina, i ett område som kallas Boqueirão da Onça. Det är ett bergigt, torrt och förvånansvärt vilt område som är cirka 2-3 000 kvadratkilometer stort. Området är glesbefolkat, torrt och hela Caatinga-biomen tillhör Brasiliens fattigaste. Området är beklätt med låga träd, buskar och kaktusar och i vissa områden finns träd som är gröna året runt. I projektområdet finns en av de sista resterna av en jaguarpopulation kvar. Den finns där då området är svårtillgängligt och bergigt. Därför är det viktigt att den skyddas och kan tillåtas växa för att sprida sig till närliggande områden. Det är på förslag att göra området till nationalpark, vilket har diskuterats i staten Bahia där det ligger. Det diskuteras även kring möjligheten att anlägga vindkraftverk i området, vilket gör att arbetet med att kartlägga djurens liv blir än mer viktigt, för att förutse ett eventuellt vindkraftverks inverkan på djurlivet.

Under hösten kommer jaguarer och pumor förses med GPS-sändare. Ett syfte med detta är att se hur och var de rör sig. Ett vindkraftsbolag betalar därför organisationens huvudsakliga kostnader med veterinärer, GPS-sändare och arbetet med denna analys.

En annan dela av studien, som är fristående från den tidigare nämnda och som görs av Svensken Jonatan Borling, är att titta på bytesval hos Jaguar och Puma. Detta för att se hur stor predationen på tamdjur är och vart det sker för att man ska kunna hjälpa djurägarna att säkra sin boskap. Man kommer även titta på vilka vilda djur som rovdjuren jagar och om det finns ett behov av att skydda även dem från annan jakt och säkra deras naturliga miljöer.

Jonatan befinner sig för närvarande i Brasilien och uppdaterar oss om hur arbetet går när möjlighet ges. Om man vill följa hans arbete kan man gå in på hans blogg eller hålla ögonen öppna efter våra uppdateringar. Man kan även hjälpa Jonatan att genomföra sitt arbete, det gör man här.

Jambie har flyttat till Grekland

För två veckor sedan flyttade en av våra tigerhonor, Jambie till Attica zoological park i Athen, Grekland.
Flytten är en del av arbetet som görs med utrotningshotade djur och för att bilda nya avelspar i andra parker och se till att arten fortsätter leva vidare.

Global Tiger Day 29/7

Visste du att för 100 år sedan så fanns det runt 100 000 tigrar runt om i asien fördelat på nio underarter? Idag är denna siffra nere i cirka 3200 stycken.  Fyra av de nio underarterna är helt utrotade från det vilda (en underart- den Sydkinesiska tigern har inte setts till i naturen sedan 70-talet, men finns i djurparker). De fem underarterna som finns kvar är den Bengaliska tigern, Indokinesiska tigern, Amurtigern, Malayatigern och Sumatratigern – som är den underart av tiger vi har hos oss i Parken Zoo. De största hoten mot tigrarna är den illegala jakten och handeln med tigerdelar. Det finns en tro i gammal kinesisk folkmedicin att delar från tigrar har vissa helande egenskaper. Man hugger även ner skogen där de bor för att bland annat röja plats för odlingar av palmolja och gummi. Det gör att tigerns jaktmarker försvinner och de tvingas söka föda närmare människors bosättningar, vilket så klart leder till konflikter mellan människa- tiger, då de ibland dödar tamboskap. De få tigrar som finns kvar, lever i små, fragmenterade grupper. Att antalet tigrar är så lågt leder också till att populationen blir mer känsliga för sjukdoms- och virusutbrott, samt inavel.

21st Century Tiger är ett initiativ som drivs av ZSL London zoo och Dreamworld wildlife foundation för att stötta bevarandearbeten för tiger in-situ. De bjuder bland annat in djurparker världen över att delta i Global Tiger Day, där man uppmärksammar och gör folk medvetna om tigerns hotstatus, samt samlar in pengar.

Fredag den 29 juli uppmärksammar vi Global Tiger Day även här i Parken Zoo. Vi erbjuder 20% rabatt på alla tigerrelaterade produkter i souvenirshopen, vi har ansiktsmålning mellan kl 11:30-13 där man kan få bli målad som en tiger. Kommer du till träffpunkten vid ökenhuset kl 11 så får du både höra någon av våra duktiga djurparkspersonal informera om tigrarna och även se på spännande tigerdragkamp! Gäller endast fredagen den 29/7

 

Parkens asiatiska lejon har fått två söta lejonungar

Det finns uppskattningsvis bara runt 500 stycken individer av Asiatiskt lejon kvar i det vilda. Därför är vi på Parken Zoo lite extra glada över att meddela att vi på självaste nationaldagen fick dubbel tillökning i lejonkulan.
Det är mamma Chandas första kull som hon sköter exemplariskt. Kommer någon för nära ryter hon ifrån och skyddar sina ungar. Än så länge är de lugna och ligger mest stilla, men allteftersom de blir äldre kommer de att börja röra sig mer och mer och mamma kommer att få det betydligt tuffare att hålla reda på sina tvillingar.
Pappa till ungarna är Aslan, som flyttade hit i slutet av 2014. När han kom hit var han knappt två år gammal och inte så stor och kaxig- damerna var rätt duktiga på att sätta honom på plats. Nu har han dock växt till sig både i storlek och status och bevisat att han är hane nog att ta hand om sina två honor Chanda och Ishara.
Ungarna som ännu inte fått några namn består av en hona och en hane, ingår i ett europeiskt avelsprogram som drivs av EAZA*. Det innebär att djurparker tillsammans arbetar för att skapa en så stor genetisk variation mellan existerande asiatiska lejonpopulationer som möjligt. Genom att byta asiatiska lejon med varandra hjälps man därmed åt för att säkerställa artens fortlevnad. De asiatiska lejonen skiljer sig från de lite vanligare afrikanska lejonen både i utseende och biotop. De asiatiska lejonen är mindre och hanarna har inte lika stor man som de afrikanska. Dessutom lever de i torr lövskog, till skillnad från de afrikanska som lever på savanner.
Hotstatusen hos de asiatiska lejonen är också högre, de finns bara i en isolerad population i och omkring Girskogen i Indien.
Lejonfamiljen finns att se i sitt visningshägn vid Asienpaviljongen. Varmt välkomna till Parken Zoo i sommar-

Kontakt: Anna Åkerholm, avdelningen för utbildning och forskning
tel. 016-100 135, anna.akerholm@parkenzoo.se

Lennart Sundén, djurparkschef och tf VD
tel. 070-204 27 27
*European Association of Zoos and Aquarias

Tre små mirakel födda i Parken

 

Det är en av världens mest utrotningshotade arter. Därför gladdes djurälskare världen över åt amurleoparden Olgas födelse för två år sedan. Nu har mamma Takara fått barn igen. Tre söta och livliga kattungar. Men syskonen är så mycket mer än bara gulliga att se på – de kan komma att påverka artens framtid.

När personalen på Parken Zoo upptäckte att amurleoparden Takara var dräktig igen vågade man knappt andas av förväntan. Louise Nilsberth, zoo-lärare och biolog, förklarar:

”Amurleoparden är extremt hotad, man räknar med att ca 70 individer* finns i naturen. Dels ligger tråkiga saker som skogsskövling och tjuvjakt bakom katastrofsiffrorna. Men inavelseffekten medför också att de ungar som föds, ofta föds med genetiska sjukdomar.”

En kull består vanligtvis av 1-3 individer. Så när man efter födseln fann tre stycken fullt friska ungar visste glädjen hos personalen på Parken Zoo inget slut.

”Att Takara fick tre stycken ungar är ju i sig helt fantastisk. Att alla dessutom föddes utan några – vad man kan se än så länge – genetiska sjukdomar gjorde oss extra glatt överraskade. Man kan utan att överdriva säga att artens framtid ljusnat enormt tack vare de här tre små liven.”

Amurleoparden ingår i ett europeiskt avelsprogram som drivs av EAZA**. Det innebär att djurparker tillsammans arbetar för att skapa en så stor genetisk variation mellan existerande leopardpopulationer som möjligt. Genom att byta leoparder med varandra hjälps man därmed åt för att säkerställa artens fortlevnad.

Vad som händer med den riviga syskonskaran får tiden utvisa. Men i skrivande stund ligger Seja, Igor och Zino och spinner tryggt hos mamma Takara i Eskilstuna. Här stannar de tills koordinatorn för avelsprogrammet hittat ett lämpligt hem åt var och en av de sällsynta katterna.

För att skicka en lyckönskning till den nyblivna mamman Takara, spana in facebook.com/parkenzoo eller kom förbi Parken Zoo och säg hej öga mot öga istället. Till helgen räknar vi med att visa upp dem för våra besökare.
För mer information se parkenzoo.se eller vänligen kontakta:

Louise Nilsberth, avdelningen för forskning och utbildning, Parken Zoo

Mail: louise.nilsberth@parkenzoo.se

Tfn: 070-086 28 82

Peter Lundgren, djurvårdare rovdjur
Tfn 070-536 69 71

*Siffror enligt organisationen Amur Leopard & Tiger Alliance.

**European Association of Zoos and Aquaria.

Planer på att återinföra den hotade amurleoparden i sin naturliga miljö

I februari skrev vi att hoppet stiger för Amurleoparden (Panthera pardus orientalis) som är en akut hotad art.
Då hade antalet fördubblats och man uppskattar att det finns mellan 50-70 i vilt tillstånd. Dessa individer bor i en liten ficka i Ryssland mellan Vladivostok och den kinesisk-ryska gränsen. 220 individer finns för närvarande i djurparker runtom i Europa, Ryssland, Nordamerika och Japan. Alla är en del av ett globalt bevarandeavelsprogram som samordnas av Zoological Society of London och Moskva Zoo.

Glädjande nyheter är att ryska ministeriet för naturresurser formellt har godkänt en plan för återinförandet av amurleoparder i ryska fjärran östern. Planen är att bygga anläggningar i form av speciella skåp, där redan etablerade avelspar förhoppningsvis kommer föröka sig. Ungarna växer då upp i rätt miljö från början och kan, när de är mogna, släppas ut.

Platsen för återinförandet har enats om Lazovsky Zapovednik (State Nature Reserve) i sydöstra spetsen av Ryssland.
Våren 2016 är tanken att byggandet skall starta och att man förhoppningsvis kan släppa leoparder redan 2017.

Mer information om återinförandet samt den godkända planen, kan hittas på Amur Leopard och Tiger Alliances webbplats.

 

Amurleoparden ingår i det Europeiska avelsprogrammet för bevarandet av hotade arter och finns i Sverige på Parken Zoo och Nordens Ark. Hos oss bor avelsparet Boris och Takara som fick sin första unge, Olga, den 21 juni förra året. När ni besöker Parken, spana högt upp bland träden – där brukar de fantastiska kattdjuren ligga!

Trädleopardungar födda på Parken Zoo

Vi på Parken Zoo är otroligt glada över att de treåriga trädleopardhonorna Kailin och Gaya fått ungar. Först ut var Kailin som fick sin kull med två ungar den 11 december förra året. Den 17 mars var det Gayas tur att få en kull med tre stycken ungar som visade sig vara tre honor. Pappa till båda kullarna är den snart tioåriga hanen Tezpur. I dagsläget är de separerade från varandra men vi kommer snart påbörja introduktionsperioden.

Gayas ungar fick vi tillfälle att chipmärka, vaccinera och väga ga

nska tidigt, något som vi även passade på att dokumentera med film och bilder.

Idag chipmärktes och vaccinerades även Kailins ungar och det visade sig att även hon fått två honor.