• Till Eskilstuna från
  • Stockholm 80 minuter
  • Västerås 35 minuter
  • Norrköping 80 minuter

Hej! Det verkar som att du befinner dig på Parken Zoos område

Visa interaktiv karta för parkområdet!

Livet i parken

Stor familjelycka i lejonflocken

Inte mindre än 4 nya små lejonungar busar omkring inne i lejonkulan med sin mamma Ishara på Parken Zoo i Eskilstuna. Ungarna, två honor och två hanar, föddes den 27 november 2016 och är snart stora nog att hänga med i de äldre lejonungarna Sunga och Narmadas tempo. Ungarna är ett viktigt tillskott till det bevarandeavelsprogram som finns för den hotade arten.

På Parken Zoo i Eskilstuna finns den enda lejonfamiljen i Sverige av den asiatiska underarten, asiatiskt lejon. I somras fick först Parken Zoo´s yngsta avelshona Chanda två ungar, nu har vi glädjen att meddela att även Chandas mamma Ishara har fått inte mindre än fyra stycken ungar. Ungarna föddes den 27 november 2016 och efter könsbestämning kunde vi konstatera att det är två hanar och två honor i kullen. Detta gör att vår lilla flock nu består av 9 individer. Det kommer minst sagt bli full fart i lejonhägnet under säsong 2017 säger Julia Johnsson som är rovdjursskötare och har varit med sen lejonungarna föddes. –Det är alltid roligt med djurungar, just nu känns det extra bra då det är så många ungar och de ser ut att må bra, vi har precis börjat släppa ut dem ur sin lejonkula en stund på dagen och de ser ut att trivas fortsätter Julia

Till påsk så har alla lejonintresserade möjlighet att få komma och titta på den stora familjen, då har parken lite smygpremiär för säsongen. Stor säsongspremiär blir det söndag den 7 maj!

Lejonen är det enda kattdjuret som lever i flock och där vuxna honor och hanar ser olika ut. De asiatiska lejonen är något mindre än de afrikanske lejonen och hanarnas man växer ner längre längst armbågarna. Det finns bara ca 500 individer av det asiatiska lejonet kvar i det vilda, vilket tack och lov är en ökning från inventeringen 2005 då det fanns uppskattningsvis 350 individer. Det låga individantalet och hotet mot deras miljö och art, i kombination med att de idag bara finns i ett område, gör att de räknas som starkt hotade enligt IUCN:s rödlista. Planer finns för att flytta individer till andra områden där de tidigare funnits för att öka deras chanser till fortsatt återhämtning och mindre sårbarhet.

De fyra ungarna har fått namnen Cambay (efter ett gammalt furstendömme i den indiska delstaten Gujarat), Sasan (efter ett område i naturreservatet Gir), Sher (som betyder lejon på hindi) och Sinha (som betyder lejon på gujarati). Namnen har alla en indisk anknytning då det är det enda landet där dessa lejon finns i idag. Då lejon stannar i sin flock i nästan 2 år så får vi njuta av dem länge än. Men redan nu registreras ungarna in i ett register för att bästa tänkbara hem ska hittas inom artens bevarandeavelsprogram. Bland annat Chandas syskon Gir och Khana, födda 2011, har tidigare flyttat från Parken Zoo till Cotswold respektive Jerusalem.

Kontakt:

Julia Johnsson 073-8671944, djurvårdare, avdelningen för rovdjur

Linn Lagerström 0702-48 41 87 zoolog

Babyboom på reptilavdelningen

Reptilavdelningen har fått tillskott i form av fyra stycken ursöta små noshornsleguansungar. Föräldrarna är Gisela och Bristol och det är första gången vi lyckas få fertila ägg från paret. Efter det att Gisela lagt äggen plockade vi försiktigt in dem i en kläckare där de har legat tills de nu kläcktes. Noshornsleguanerna är mycket territoriella och hanarna har revir som de vaktar. De sover och söker skydd i skrevor och grottor, men de är även rätt bra på att klättra- högre träd och stenar används som utkiks- och solplatser.

Noshornsleguanerna klassas som sårbara på IUCN´s röda lista och finns på öarna Hispaniola, Dominikanska republiken och Haiti. De minskar i antal bland annat på grund av skogsavverkning, att deras livsmiljö försvinner och att de blir skadade eller uppätna av tamhundar, katter och grisar.

Både på Haiti och i Dominikanska republiken är befolkningen i områdena där noshornsleguanerna bor mycket fattig och skogen är en viktig inkomstkälla. I Dominikanska republiken har ca 35% av noshornsleguanens habitat försvunnit och 75% av det resterande är hotat. Båda dessa siffor är ännu högre för Haiti.

Vi har också fått en gullig liten rödbukad vändhalssköldpadda som är knappt lika stor som en femkrona! Föräldrarna till denna lilla plutt hittar ni i dammen inne hos komodovaranerna. Detta är en så kallad vändhalssköldpadda- den drar inte in halsen i skalet, utan viker den istället åt sidan. Det finns ca 60 arter av vändhalssköldpaddor (pleurodira) och dessa sköldpaddor  är de som utvecklades först i evolutionen. Gömhalssköldpaddor (cryptodira) utvecklades senare och är den underordning som det finns flest arter av idag (ca 200 st).

Studentarbeten

Djurparkerna arbetar mycket med bevarande och rekreation, men ett annat  område som också är av stor betydelse är djurparkernas roll inom området forskning och utbildning. Till Parken Zoo kommer det många skolklasser och vi undervisar allt från barn i förskoleåldern till vuxna på universitetsnivå. Vi har bland annat konceptet Eco Friends där eleverna få lära sig om miljö och hur våra val kan hänga ihop med de hotade djuren på andra sidan jorden. Vi samarbetar också med naturbruksskolor runt om i Sverige, både genom att fungera som en APL- plats där eleverna få lära sig hur arbetet i en djurpark går till, och även genom att hålla kurser och utbildningar på plats.

En av våra samarbetspartners är SLU Uppsala som nyligen hade två av sina studenter från Etologi -och djurskyddsprogrammet här för att studera och skriva sina studentarbeten. Den ena studenten, Evelina studerade jaguarernas beteende och hägnutnyttjande. Den andra studenten Elin, studerade de röda pandornas hägnutnyttjande och sociala beteenden. Att studera djurs beteende i djurparker kan bland annat hjälpa oss att utveckla hägn och lära oss hur vi ska arbeta för att få djuren att trivas så bra som möjligt. Det kan även ligga som en grund till studier av vilda populationer och in-situ arbete.

Visste du att djurparker jobbar med bevarande?

På djurparker jobbar man framför allt med djur på plats genom att informera om dem för våra besökare och följare samt genom att jobba tillsammans med andra djurparker i så kallade bevarandeavelsprogram. Detta arbete kallas ex citu vilket syftar till att djuren befinner sig på annan plats. Ibland kommer vi dock i kontakt med så kallade in situ arbeten, där djuren är på plats i det vilda i sin naturliga miljö. Dessa samarbeten är otroligt viktiga för båda parter och det är just genom samarbeten vi har en möjlighet att komma tillrätta med hoten som idag ligger till grund för arternas minskning.

Projektet Programa Amigas da Onca som är en del av den brasilianska forskar- och bevarandeorganisationen Pro Carnivoros är just ett sådant in situ arbete. Claudia Campos, som är doktor i biologi, leder projektet som syftar till att ta reda på mer om Jaguarer och pumors vandringsvägar, revir och levnadssett. De har bland annat jobbat med kamerafällor och hjälpt lokalbefolkning att bygga rovdjurssäkra inhägnader för tamdjur.

Projektet är baserat i Petrolina i Caatinga-biomen. Platsen där de jobbar i ligger fyra-fem timmars bilfärd sydväst om Petrolina, i ett område som kallas Boqueirão da Onça. Det är ett bergigt, torrt och förvånansvärt vilt område som är cirka 2-3 000 kvadratkilometer stort. Området är glesbefolkat, torrt och hela Caatinga-biomen tillhör Brasiliens fattigaste. Området är beklätt med låga träd, buskar och kaktusar och i vissa områden finns träd som är gröna året runt. I projektområdet finns en av de sista resterna av en jaguarpopulation kvar. Den finns där då området är svårtillgängligt och bergigt. Därför är det viktigt att den skyddas och kan tillåtas växa för att sprida sig till närliggande områden. Det är på förslag att göra området till nationalpark, vilket har diskuterats i staten Bahia där det ligger. Det diskuteras även kring möjligheten att anlägga vindkraftverk i området, vilket gör att arbetet med att kartlägga djurens liv blir än mer viktigt, för att förutse ett eventuellt vindkraftverks inverkan på djurlivet.

Under hösten kommer jaguarer och pumor förses med GPS-sändare. Ett syfte med detta är att se hur och var de rör sig. Ett vindkraftsbolag betalar därför organisationens huvudsakliga kostnader med veterinärer, GPS-sändare och arbetet med denna analys.

En annan dela av studien, som är fristående från den tidigare nämnda och som görs av Svensken Jonatan Borling, är att titta på bytesval hos Jaguar och Puma. Detta för att se hur stor predationen på tamdjur är och vart det sker för att man ska kunna hjälpa djurägarna att säkra sin boskap. Man kommer även titta på vilka vilda djur som rovdjuren jagar och om det finns ett behov av att skydda även dem från annan jakt och säkra deras naturliga miljöer.

Jonatan befinner sig för närvarande i Brasilien och uppdaterar oss om hur arbetet går när möjlighet ges. Om man vill följa hans arbete kan man gå in på hans blogg eller hålla ögonen öppna efter våra uppdateringar. Man kan även hjälpa Jonatan att genomföra sitt arbete, det gör man här.

Jambie har flyttat till Grekland

För två veckor sedan flyttade en av våra tigerhonor, Jambie till Attica zoological park i Athen, Grekland.
Flytten är en del av arbetet som görs med utrotningshotade djur och för att bilda nya avelspar i andra parker och se till att arten fortsätter leva vidare.

Den sällsynta Pandan har fått ungar

Söta små pandaungar har fötts på Parken Zoo i Eskilstuna. Det är de första på många år i djurparken och de första någonsin för avelsparet Zidane och Pralin. 

Det var på morgonen den 28 juni i år som man hittade de små ungarna i ett av pandornas hus. – Vi blev väldigt glada över att vårt nya avelspar fungerar så bra ihop att de har fått ungar redan första året som de är tillsammans, säger Julia, djurvårdare som jobbar med pandorna på Parken Zoo. Parken har historiskt sett varit väldigt framgångsrika med avel på arten men just det här avelsparet har aldrig fått ungar tidigare.

Den röda pandan är starkt hotad på grund av bland annat skogsskövling och jakt och antalet har minskat med 50 % de senaste tre generationerna. Man hittar dem bland annat i Nepal, Kina och Indien där de lever uppe i träden och mestadels äter bambu. De har till och med ett modifierat handledsben som fungerar som en tumme vilket gör att de enklare kan greppa bambun. Deras vackra röda päls har bidragit till deras latinska namn som översatt till svenska betyder eldfärgad katt. Namnet till trots är de inga kattdjur men visst kan man ändå se en viss likhet?

Ungarna, som har fått namnen Wilmer och Wilma efter Parkens nya karaktärer Wilma som är en Röd Panda, har hittills befunnit sig i sina bolådor, de diar och tas om hand av sin mamma Pralin men går tillsammans med pappan och den andra honan Nïna. -De har redan börjat kika ut från sin bolåda och vi hoppas att de inom snar framtid ska börja utforska världen lite mer så att parkens besökare får uppleva dessa otroligt söta små ungar.

Med djurparken som klassrum

Den här veckan har Zooskolan besök av 21 elever från Realgymnasiet, årskurs 3. De kommer från olika delar av landet (Borås, Nyköping, Norrköping, Stockholm & Gävle) för att under denna specialvecka lära sig mer om sin inriktning gällande djur och djurparker

Kursen heter ”Vilda djur” & föreläsningar varvas med praktiska moment som att berika djur, städa hägn & mycket mer. Man använder hela djurparken som klassrum!

På en av bilderna syns en av eleverna där de får lära sig mer om smittskydd utav veterinär Anita.
Ikväll efter mörkrets inbrott, väntar en spännande nattsafari inne i djurparken.

Våra viktiga medarbetare

Djuren i lilla zoo fyller en viktig roll i att skapa kärlek och förståelse för djur och natur. Man har sett att upplevelser från barndomen spelar en stor roll i vårat framtida engagemang, och barn som lekt i naturen som små får en ökad miljömedvetenhet. Allt fler människor växer upp i städer utan någon koppling till, eller närkontakt med djur, därför är det så viktigt att redan som liten få en upplevelse som skapar minne för livet.

I lilla zoo kommer du djuren nära- på deras villkor. Har du tur så kanske du kan få följa med en djurvårdare in till kaninerna eller grisarna och hälsa på! Annars kanske någon get eller ett får väljer att bli klappad av just dig.