• Till Eskilstuna från
  • Stockholm 80 minuter
  • Västerås 35 minuter
  • Norrköping 80 minuter

Hej! Det verkar som att du befinner dig på Parken Zoos område

Visa interaktiv karta för parkområdet!

Arkiv för författare: Parken Zoo

Stor familjelycka i lejonflocken

Inte mindre än 4 nya små lejonungar busar omkring inne i lejonkulan med sin mamma Ishara på Parken Zoo i Eskilstuna. Ungarna, två honor och två hanar, föddes den 27 november 2016 och är snart stora nog att hänga med i de äldre lejonungarna Sunga och Narmadas tempo. Ungarna är ett viktigt tillskott till det bevarandeavelsprogram som finns för den hotade arten.

På Parken Zoo i Eskilstuna finns den enda lejonfamiljen i Sverige av den asiatiska underarten, asiatiskt lejon. I somras fick först Parken Zoo´s yngsta avelshona Chanda två ungar, nu har vi glädjen att meddela att även Chandas mamma Ishara har fått inte mindre än fyra stycken ungar. Ungarna föddes den 27 november 2016 och efter könsbestämning kunde vi konstatera att det är två hanar och två honor i kullen. Detta gör att vår lilla flock nu består av 9 individer. Det kommer minst sagt bli full fart i lejonhägnet under säsong 2017 säger Julia Johnsson som är rovdjursskötare och har varit med sen lejonungarna föddes. –Det är alltid roligt med djurungar, just nu känns det extra bra då det är så många ungar och de ser ut att må bra, vi har precis börjat släppa ut dem ur sin lejonkula en stund på dagen och de ser ut att trivas fortsätter Julia

Till påsk så har alla lejonintresserade möjlighet att få komma och titta på den stora familjen, då har parken lite smygpremiär för säsongen. Stor säsongspremiär blir det söndag den 7 maj!

Lejonen är det enda kattdjuret som lever i flock och där vuxna honor och hanar ser olika ut. De asiatiska lejonen är något mindre än de afrikanske lejonen och hanarnas man växer ner längre längst armbågarna. Det finns bara ca 500 individer av det asiatiska lejonet kvar i det vilda, vilket tack och lov är en ökning från inventeringen 2005 då det fanns uppskattningsvis 350 individer. Det låga individantalet och hotet mot deras miljö och art, i kombination med att de idag bara finns i ett område, gör att de räknas som starkt hotade enligt IUCN:s rödlista. Planer finns för att flytta individer till andra områden där de tidigare funnits för att öka deras chanser till fortsatt återhämtning och mindre sårbarhet.

De fyra ungarna har fått namnen Cambay (efter ett gammalt furstendömme i den indiska delstaten Gujarat), Sasan (efter ett område i naturreservatet Gir), Sher (som betyder lejon på hindi) och Sinha (som betyder lejon på gujarati). Namnen har alla en indisk anknytning då det är det enda landet där dessa lejon finns i idag. Då lejon stannar i sin flock i nästan 2 år så får vi njuta av dem länge än. Men redan nu registreras ungarna in i ett register för att bästa tänkbara hem ska hittas inom artens bevarandeavelsprogram. Bland annat Chandas syskon Gir och Khana, födda 2011, har tidigare flyttat från Parken Zoo till Cotswold respektive Jerusalem.

Kontakt:

Julia Johnsson 073-8671944, djurvårdare, avdelningen för rovdjur

Linn Lagerström 0702-48 41 87 zoolog

Fina fåglar

Visste du att man tror att en gren av rovdinosaurierna utvecklade flygförmåga och blev med tiden fåglar? Så de fåglar vi har idag kan man säga är nu levande former av arkosaurier.
Flamingos kan vada i relativt djupa vatten och det händer att de simmar. De intar föda med hela huvudet och delar av halsen under vattenytan. Genom att trampa upp lera med fötterna och pumpa ut vatten från munnen stannar födan kvar i den specialiserade näbben, medan vattnet silas ut.

Boet som flamingorna lägger sitt ägg i ser lite speciellt ut- det är kupigt, lite vulkanliknande med en grop på toppen där de sedan lägger ägget. Det ruvas sedan i cirka en månad. Efter ungefär en vecka samlas alla ungarna från omkringliggande bon ihop och det blir som ett stort dagis med flamingofåglar. Föräldrarna kan dock fortfarande urskilja sin unge från de andra.
De har också ett litet speciellt sätt att föda upp sina ungar på jämfört med de flesta andra fåglar. De ger sina ungar krävmjölk, som är ett ostliknande sekret som utsöndras i krävan. Det är mycket protein- och fettrikt och fördelen med att mata på detta sätt är att föräldrarna inte behöver lämna boet för att skaffa mat till sina ungar under den första veckan

Babyboom på reptilavdelningen

Reptilavdelningen har fått tillskott i form av fyra stycken ursöta små noshornsleguansungar. Föräldrarna är Gisela och Bristol och det är första gången vi lyckas få fertila ägg från paret. Efter det att Gisela lagt äggen plockade vi försiktigt in dem i en kläckare där de har legat tills de nu kläcktes. Noshornsleguanerna är mycket territoriella och hanarna har revir som de vaktar. De sover och söker skydd i skrevor och grottor, men de är även rätt bra på att klättra- högre träd och stenar används som utkiks- och solplatser.

Noshornsleguanerna klassas som sårbara på IUCN´s röda lista och finns på öarna Hispaniola, Dominikanska republiken och Haiti. De minskar i antal bland annat på grund av skogsavverkning, att deras livsmiljö försvinner och att de blir skadade eller uppätna av tamhundar, katter och grisar.

Både på Haiti och i Dominikanska republiken är befolkningen i områdena där noshornsleguanerna bor mycket fattig och skogen är en viktig inkomstkälla. I Dominikanska republiken har ca 35% av noshornsleguanens habitat försvunnit och 75% av det resterande är hotat. Båda dessa siffor är ännu högre för Haiti.

Vi har också fått en gullig liten rödbukad vändhalssköldpadda som är knappt lika stor som en femkrona! Föräldrarna till denna lilla plutt hittar ni i dammen inne hos komodovaranerna. Detta är en så kallad vändhalssköldpadda- den drar inte in halsen i skalet, utan viker den istället åt sidan. Det finns ca 60 arter av vändhalssköldpaddor (pleurodira) och dessa sköldpaddor  är de som utvecklades först i evolutionen. Gömhalssköldpaddor (cryptodira) utvecklades senare och är den underordning som det finns flest arter av idag (ca 200 st).

Rydell & Quick nu på fredag 25 november

Fredag i Parken – Eskilstunas nya nattklubb. Vi följer upp succén med Årets Natt och önskar all publik välkommen tillbaka. Här blandas nostalgi med moderna influenser.  Rekommenderad ålder + 25. Biljettpris 150:-

Köp din biljett genom att:
Swisha till 123 083 82 35 och skriv din e-post i meddelanderutan så får du bekräftelse tillbaka (notera att detta sker manuellt av vår adminavdelningen, så det kommer ingen biljett per automatik)
Boka gärna bord (johan.lantz@parkenzoo.se eller  016 100 134) och ät en bit mat från vår pubmeny innan spelningen, vi kan fresta er med:

Kallt:
Parkens charkplanka 85 kr
Tre stycken olika charkuterier, brieost, bröd
Toast Skagen 85 kr
Toast på kavring, med en härlig Skagen toppad med löjrom och en dillvippa

Varmt:
Pulled Oumhp burgare serveras med pommes frites 95 kr
Pulled oumph serveras med salladsblad, tomat, lök, hemgjord avokadodressing

Angus burgare med pommes frites 125 kr
Angus burgare serveras med ett briochebröd, sallad, tomat, lök, ost, hemgjord dressing

Fredag i parkens biff med bea 125 kr
På vårt vis med grillad biff, bearnaise, primörer, pommes frites

Clubsandwich med pommes frites 95 kr
På vårt vis med grillad kyckling, kalkonbacon, sallad, tomat, lök, hemgjord dressing, och pommes frites

Dessert:
Kladdkaka med grädde och bär 65 kr
Kladdig chokladkaka med vispad grädde och färska bär

Banna split al a parken 65 kr
Glassarnas glass innehåller banan, glass, vispad grädde, chokladsås, hallon

Studentarbeten

Djurparkerna arbetar mycket med bevarande och rekreation, men ett annat  område som också är av stor betydelse är djurparkernas roll inom området forskning och utbildning. Till Parken Zoo kommer det många skolklasser och vi undervisar allt från barn i förskoleåldern till vuxna på universitetsnivå. Vi har bland annat konceptet Eco Friends där eleverna få lära sig om miljö och hur våra val kan hänga ihop med de hotade djuren på andra sidan jorden. Vi samarbetar också med naturbruksskolor runt om i Sverige, både genom att fungera som en APL- plats där eleverna få lära sig hur arbetet i en djurpark går till, och även genom att hålla kurser och utbildningar på plats.

En av våra samarbetspartners är SLU Uppsala som nyligen hade två av sina studenter från Etologi -och djurskyddsprogrammet här för att studera och skriva sina studentarbeten. Den ena studenten, Evelina studerade jaguarernas beteende och hägnutnyttjande. Den andra studenten Elin, studerade de röda pandornas hägnutnyttjande och sociala beteenden. Att studera djurs beteende i djurparker kan bland annat hjälpa oss att utveckla hägn och lära oss hur vi ska arbeta för att få djuren att trivas så bra som möjligt. Det kan även ligga som en grund till studier av vilda populationer och in-situ arbete.