Spindelapan är Sydamerikas mest intelligenta apa. Det finns 7 arter av spindelapor och den som lever i Parken Zoo kallas svart colombiansk spindelapa. Spindelaporna lever i de tropiska skogarna i Sydamerika och de behöver stora orörda skogar fulla av olika frukter för att överleva. Därför är de speciellt hotade av skogsskövlingen som sker i Latinamerika idag.
Ingår i EEP
Utrotningshot: Akut hotad(CR)
Allmänt
Spindelaporna lever från Mexiko till Brasilien. De tillhör släktet Ateles. Ordet Ateles betyder "inte perfekt" och refererar till att djuret saknar tumme. Vid en nylig jämförelsestudie som gjordes visade det sig att spindelapor är lite intelligentare än gorillor, vilket troligen gör dem till Latinamerikas mest intelligenta apor. De har också anmärkningsbra minne.
Deras oproportionerligt långa armar och ben har gett aporna dess namn. De påminner nämligen om en spindel när man ser dem i träden. De har en gripsvans som är hårlös på undersidan och det skinn som växer på undersidan av svansen är samma slags skinn som växer på fingertopparna. Svansen kan bli dubblet så lång som själva djuret. Svansen är en anpassning till djurets liv i trädkronorna. Aporna använder svansen som en femte hand. Spindelaporna använder inte armarna för att hålla balansen som de flesta andra apor. Istället använder de sin svans att balansera med. Deras händer är långa och smala och de har ingen tumme. Aporna är mycket skickliga klättrare och de lever sina liv uppe i träden. Den enda apa som är skickligare i träden är den asiatiska gibbonapan. Spindelapor är dagaktiva och spenderar natten i noga utvalda sovträd.
Spindelapornas hjärna är mycket stor och man tror att deras välutvecklade intelligens är en anpassning för att klara av deras komplicerade sociala liv samt att de behöver gott minne för att kunna tillgodose sin diet. De äter fallfrukt från upp till 150 arter och måste därför minnas när och var de olika frukterna blir mogna. Dieten består till 90% av frukt och nötter. De äter också insekter, honung, bark och förmultnande ved. Ledarhonan i flocken är ansvarig att hitta mat åt alla. Detta är unikt för primater. Om hon inte hittar tillräckligt med mat, splittras gruppen upp i smågrupper för att lättare hitta mat under dagen.
Familjeliv
Spindelaporna formerar lösa grupper på 15-20 individer. Under dagarna splittras ofta gruppen upp i smågrupper. Denna sociala struktur återfinns endast hos en annan primat, nämligen schimpansen. Storleken på dessa smågrupper, samt hur väl man undviker varandra beror på födokonkurrens samt risken för predatorer. En annan ovanlig sak hos denna apa är att det är honorna snarare än hanarna som lämnar familjen vid puberteten för att söka ett eget revir och en egen partner. Hanarna verkar stanna ihop hela livet och har således starkare band emellan sig än honor. En annan egenskap som skiljer dem från andra apor är den sociala putsningen, som är så viktig hos många andra primater. Den verkar spela mindre roll hos spindelaporna, kanske beroende på att de saknar tumme.
Spindelapor kommunicerar med varandra med ljud, doftmarkeringar och olika kropsställningar. Om en fiende dyker upp på marken, kan de ta med torra grenar upp i träden som de sedan släpper ned på fienden. Hjälper inte det, skakar de grenar för att skrämmas. De kan också kissa och bajsa ned på ovälkomna gäster.
En spidelapa lever i drygt 20 år och mognar relativt långsamt. En hona får ungar varannat upp till vart fjärde år. Ungarna är beroende av sin mamma i upp till te års ålder. Pappan deltar ingenting i ungarnas uppfostran. När mamman bär ungen, kan de linda ihop svansarna som en livlina. Även vuxna djur kan kramas och linda ihop sina svansar. Ungarna blir sexuellt mogna vid fyra-fem års ålder.
Hot mot spindelapan
De flesta arter av spindelapan är kritiskt utrotningshotad. De anses vara goda att äta, så de jagas hårt av lokalbefolkningen. De är lätta att lokalisera i skogarna eftersom de är högljudda och förflyttar sig i stora grupper. De är också värdefulla på husdjursmarknaden. Största hotet är dock är habitatförstörelse där människan hugger ned de stora träden som apan är beroende av för sin överlevnad i jakt på kortsiktig vinning. De är extra sårbara eftersom de blir sexuellt mogna sent och förökar sig långsamt.
Parken Zoo och spindelapan
Parken Zoo deltar i bevarandearbetet på den svarta kolombianska spindelapan. FÖrutom att föda upp den för att försäkra sig om att spindelapor kommer finnas kvar i världen, även om alla försvinner från naturen, så bedriver vi också ett helt unikt forskningsprojekt på aporna. Projektet syftar till att ta reda på vilka beteenden aporna förlorat under sin tid i fångenskap, samt träna upp beteenden som aporna behöver för att klara av att leva i naturen igen. Forskningen bedrivs i vårt forskningshus som är specialbyggt för att kunna göra denna typ av forskning. Välkomna att besöka forskningshuset och ta del i den spännande utvecklingen!
En viktig del i bevarandearbetet på spindelapor är också att informera våra besökare om avd man själv kan göra för att ge spindelapan en andra chans ute i naturen. Då skövling av regnskog är den största anöedningen till att aporna är utrotningshotade, kan man hjälpa till att bevara regnskogen genom enkla åtgärder såsom att ALDRG köpa saker gjorda av regnskogsträ (mahogny, teak, valnöt mm) eller kött från djur som betar på områden där man huggit ned regnskog för att få kortsiktiga betesmarker till köttdjuren.
